Idag fortsatte promenaden söderut. Fötterna trampade på medans jag njöt av havsbrisen. Tanken var att trampa 4 mil till tempel 24, men lite halsont i morse fick mig att tänka om. Det blev istället strax över två mil och ca 17 km kvar till imorgon.
Idag var det nog bara två korta tunnlar som passerades men fick ett hammarslag som heter duga. Tänk om tunnlarna inte funnits, då hade jag fått klättra över vartenda jäkla berg på denna ö. Hade garanterat inte varit hemma före jul!
Ibland kunde man kliva av rv 55 och knalla igenom en liten by. När man fick lust kunde man ta sig en kaffe på beachen! Den här vandringen har visat sig vara så mycket mer än jag kunde ana innan jag kom hit! Vad vackert det är!
Tog ju farväl av min vandrarbundis ingenjören igår men tröstades lite av att en i vårt gäng har hängt kvar. Om ingenjören kunde 7 ord engelska kan denna nada. Min japanska är definitivt bättre! Gör inte så mycket, med tårar, skratt och kramar kommer man otroligt nära varandra, även om man inte kan vrida och vända på allt!
Jag hade en mil extra igår, så var osäker på om vi skulle ses idag. Döm min förvåning, när jag gick ut på balkongen för att drick min tekopp vin i smyg och så sitter han i rummet brevid!
Han gick igenom mina fötter, tejpade ett skavsår, bekymrad över halsen så jag fick ett munskydd...mmm om morsan och farsan undrar över hur jag klarar mig själv så är det lugnt! Har några vikarier på plats! Han hade koll på var Sweden skulle bo. Det hade kassaflickorna i byn innan hunnit berätta, för det var de som hjälpte mig o boka rum för natten :o))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar