Jobbet har rullat på i rasande fart på bygget. Farsan var rätt imponerad i morse då han såg vad plankpojken åstadkommit under det gångna dygnet. Efter inspektionen frågade han dock varför plankpojken skruvat på det sättet? Plankpojken något förnärmad, förstod ingenting tills farsan konstaterade: "Sådär, säger dom alltid på bygginspektioner ;o)".
I samma rasande fart har jag svingat med skruvdragaren idag och fått alla långa notläcktar på plats, både på husets baksida och framsida. Hade gärna fortsatt en timme till om inte himlen hade öppnat sig och det ekat tomt på skruvar i fickan. Farsan fick en och annan gliring igår för att han lämnade bygget vid halvtid. Idag hade han mage att berätta att han fick en stöt av sågen när åskan slog till igår...vilken tur att mitt taskiga samvete bara växer och växer...hade det varit jag som fått en stöt hade jag antagligen suttit på akuten och köat fortfarande. Ingen fara dock, men måste konstatera att det inte är farsans bästa vecka, getingstick och en knuff av Tor...det går bra nu ;o)
Altanen har fått vänta, farsan har sågat till nya brädor till plankpojken att måla och skruva på plats. Plankpojken har nämligen förbud på att använda sågen, tydligen vill farsan inte plocka upp fingrar från bäcken. Kan nog tänkas ta några år innan plankpojken avancerar till att börja såga med den roliga sågen. Det tog ju sju år att få börja använda en fogsvans och skruvdragare...skam den som ger sig!
Packade ihop pinalerna istället och åkte till Söderbärke kyrka för lite finkultur. Arja Saijonmaa stod för underhållningen och det var riktigt maffigt! Hon kliver in och öppnar kvällen med tangon Kotkan ruusu, Kotkas ros. En finsk tango och finsk hederlig vemod bjöds det på ikväll. Det mesta gick i moll med andra ord, för finnarna kan ju inget annat!
Repertoaren innehöll mycket fantastiska låtar av Mikis Theodorakis, vars flesta låtar översatts av författaren och diktaren Lars Forssell. Arja Saijonmaa spelade även en klassisk finsk vals, Kultainen nuoruus (O ljuvliga ungdom), som har en rätt kul historik, om den är sann vill säga ;o) Finland har en klassisk musiktävling varje år och efter kriget uppmanades folk att skicka in lite glada och positiva låtar. Kullervo Linna är killen bakom låten och skickade in den till tävlingen 1949. Kultainen nuoruus vann sångtävlingen och det skojas om att det var den enda låten som kom in som gick i dur...resten av låtarna var fortfarande i moll :o) Stämningen var lagom kyrklig, melankolisk och lite sådär härligt finskt vemodig. Då kliver en dam fram med rappa steg och önskar höra schlagern "Högt över havet"...säger ingen mer men ni börjar förstå skillnaden mellan finsk och svensk kultur ;o) Och japp, även den spelades i Söderbärke kyrka ikväll :o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar