Idag har vi fortsatt med att häfta fast fuktskydd mellan innertaket och isoleringen. Det var mycket hummande från farsan och lite hantlangande från plankpojken som krävdes i början av dagen. Ytterligare dimensioner till att alla byggprojekt tar så länge, flera timmar stod jag bara på bygget och hängde och var i vägen. Som vanligt hade farsan några fiffiga lösningar som underlättade fastskruvandet av innertaket. Dels satte han upp en list som stöd, så skivan hölls på plats från ena änden utan att man behövde hålla i den.
Eftersom skivorna är stora och tunga kom ett mobilt stöd på andra änden väl till pass så händerna var fria för skruvdragaren. Självklart visade farsan hur det går till när man skruvar och naturligtvis kom det en och annan suck innan jag fick till det. Skruvarna ska skruvas RAKT och med 2 dm mellanrum. Snabbt fick jag in snitsen och farsan fick bråttom hem. Detta resulterade i att plankpojken lämnades ensam med skruvdragaren på bygget. Ett par förmaningar om att inte trilla ned från stegen. Men inga problem, har ju vandrat GR 20 på Korsika och farsan skulle bara veta vilka klippsatser jag hängde på där. Kom ned från stegen, hel och ganska ren...
Såhär fint blev det, nu har de delar av biblioteket ett innertak, som kan göras i nuläget. Listen skruvas bort imorgon och förhoppningsvis sitter taket kvar :o) Då fortsätter vi även med taket till matrummet. Lite kontrollbehov har farsan dock. En timme efter att han åkt kom det ett sms, där han undrade om skruvarna satt tillräckligt djupt överallt. Tittar de fram någonstans så skadar de gipsskivorna som ska sitta utanpå. Ett par timmar efter meddelandet dök farsan upp för att "stänga bygget" för natten. Han påstår att han inte ens varit in för att titta på resultatet, men oss emellan, så tror jag nog att tumstocken var framme. Tillit skulle kunna vara släktnamnet i familjen, men så roligt har vi det inte ;o). Lite skvaller från morsan: Farsan hade sett mycket nöjd ut när han fick svar på sitt sms, där jag skojade om att alla skruvar var på plats, utom fyra som hängde löst ;o)
Tänäänkin on lankkupoika päässyt tositoimiin. Välikaton kiinni ruuvaus on jatkunut ja faija uskalsi jättää lankkupojan raksalle hoitamaan hommat. Vähän hammasta purren ja monen esityksen jälkeen livahti kotiin muutamaksi tunniksi. Viestiä tuli vähän ajan päästä, jossa faija kuulusteli että varmaan kaikki ruuvit olli 20 cm välein, suorassa linjassa ja tarpeeksi syvällä. Tuli myös iltapäivällä "sulkemaan raksan" yöksi ja meidän kesken....epäilen että mittanauha oli esillä :o) Hyvin tyytyväinen olen päivän saavutuksista ja faijakin oli ilmeestä päätellen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar