söndag 1 april 2012

Fönstershoppat i fäderneslandet


Äntligen har mina fönster hämtats från fäderneslandet för att monteras i huset i Dalaskogarna. Då kan man fråga sig varför man väljer att hämta fönster i grannlandet. God kvalitet till ett bra pris och det bästa, de kan köpas utan montering. Har man antagit utmaningen att bygga hus från grunden så ska man bygga huset från grunden. Vi fick gott om tid tillsammans, farsan och jag och som alltid har vi filosoferat en del. Vi har snackat om varför det heter fädernesland och modersmål. Då ingen av oss är några mästare på lingvistik avslutade farsan konversationen med att småskrattande konstatera att jämställdheten redan fanns på Väinämöisens tid, fädernesland och modersmål.... Väinämöinen är förmodligen den viktigaste hjälten i finsk mytologi. Han var son till Luonnotar i Kalevala, som är finskt nationalepos, samlat av Elias Lönnrot på 1800-talet. Texterna är upptecknade, muntliga berättelser i versform och handlar om maktkampen mellan det mörka Pohjola och det ljusa Kalevala. Är man finne ska man ha läst Kalevala, eller åtminstone ha koll på att den finns...



Som jag tidigare nämnt så är hårt arbete inget som skrämmer oss finnar. Arbetet går desto bättre om man kan vinna någon krona på kuppen. Med tanke på en fantastiskt tur med Euro-kursen, en envis farsa och en farbror som engagerat sig österut så kom jag billigt undan. Jag har inte exakt koll på hur mycket han engagerat sig, men en fin rabatt fick jag utan att ha förhandlat om det. Där är jag tyvärr lite för svensk fortfarande, betalar vad som begärs utan att pruta. För i Finland kan man pruta om det mesta har släkten lärt mig. Självklart har jag bjudit farbror med fru till taklagsfesten, som tack för hans insats med att samordna fönster till huset. Frun hans tror att det krävs övertalningsförmåga och trodde att jag skulle satsa på att få farbror till inflyttningsfesten. När jag tänkte att det är så långt dit, typ 2015 skrattade farbror bara: "Voi, voi, jag har byggt på mitt hus i 25 år...."


Efter att bilen var lastad var det dags att bege sig till hamnen för att ta sig över havet till Sverige igen. Jag fick mycket strikta order om att jag inte skulle handla med mig finska delikatesser eftersom det saknades plats i bilen. Trots instruktionerna lyckades jag smuggla med mig en och annan godbit "utan att farsan märkte det". Har laddat upp med finska smaksensationer i flytande form, från finska Alko, till taklagsfesten, korv och kaffe som jag alltid hämtar från "hemlandet" och en hel del härligt garn som ska bli sköna plädar till bland annat mitt bibliotek :o)

Fönsterbackarna var inte helt lätta, insåg både jag och farsan under resans gång. Vilken tur att han fortsätter att vikariera på sitt gamla jobb vid behov, så dit for vi för att låna en lastbil med kran. Såhär dags under resans gång trodde jag att farsan fortfarande tyckte att trippen var lite rolig. Han fick ju köra en massa roliga truckar och kranar. Rätt gissat kamrater, jag fick inte prova på att sitta bakom spakarna!


Nästa anhalt blev att åka till farsan och morsan för att lasta över fönster från lastbilen till släpvagnen. Sedan var det äntligen dags att fara hemåt till Dalaskogarna. I bilen mot Dalarna konstaterar farsas att det var lite "hawaiistuk" över resan....Jag försökte dra till med allt positivt med resan, fönster hemifrån, utan montering så vi får montera själv, bra pris och fönster som håller under min livstid. Alla argument jag rabblade upp var argument som farsan kommit med, för att övertala mig att hämta rutorna från Finland överhuvudtaget. Efter att han klämt fram att firman kunde ha fraktat rutorna hem, blundade jag och tog en tupplur.

Niin kuin kuvista näkyy niin palasin kotimaahan ikkunaostoksille. Mikäs siinä, sain hyvät ikkunat hyvään hintaan, suku eli setä järjesteli ja minä lellittynä entisenä kaupunkirottana vain maksoin. Kaikki hyvin näin. Sain muutaman päivän faijan kanssa ja kerittiin pohtia monet tärkeät asiat. Esimerkiksi mietittin isänmaata ja äidinkieltä sanoina. Kielitiede ei ole kummankaan vahvuus mutta faija totesi naurahtaen että jo Väinämösisen aikan oli tasa-arvo kun sillon jo oli isänmaa ja äidinkieli käytössä. En perehdy asiaan sen enempää, totean että tämä on meidän perheen huumoria ja sanottu pilke silmällä. Tämä on jälleen kerran mun ja faijan raksablogi eikä mikään keskustelupaikka tasa-arvosta ;o)

Setä oli vissiin hommannut mulle paremman hinnan kun tilaus kertoi, minä kun olen sen verran ruottalaistunut etten kehtaa tinkaa. Setä tarvitsi tästä hyvästä kutsun harjakaisiin vaimon kanssa. Vaimo kyllä tuumi että äijää on vaikea saada liikkeelle, mutta vähän ympäripuhumisella ehkä tupareihin. Mietin vaan tätä talon valmistusta ja tupareitten pitämisistä kun faija puhuu ensi vuodesta, minä faijan ja oman aikataulun tuntiessa positiivisesti ajattelen 2015 valmistumista. Setä naureskeli vaan ja totesi: Voi,voi minä olen rakentanut omaa taloa 25 vuotta....

Ikkunat on lastattu autosta toiseen mutta on vihdoinkin kotona. Viimisen lastauksen jälkeen, eli kun ikkunat oli perä-kärryssä ja olimme matkalla kotiini, totesin että hyvä reissuhan tämä oli. Kerkisin serkkutytön kanssa ottamaan lasin viiniä, lukea iltasadun kummitytölle ja hänen pikkusiskolle. Sain pari raksatotuutta sedältä  ja oppisin tädiltä uuden kala-kastikkeen. Päivän huippu oli kummitytön hymy kun oli saanut ensimmäisen joukkuemitalin ryhmävoimistelusta ja sain myös hyvät väkevät tuleviin harjakaisiin suomen Alkosta. Faija katsahti ja totesi että kyllä tämä aika Hawaii-toimintaa oli koko reissu. Rankka homma oli, mutta kuten aikaisemmin olen jo sanonut niin kunnon suomalainen ei kovasta työstä valita! Kun faija sitten kertoi että ikkunat olisi saanut kotiin asti eikä varmaan olisi maksanut montaa ylimääräistä kruunua suljin silmät ja otin nokoset!

1 kommentar: