söndag 15 april 2012

Falsad plåttak med tyska knutar


I helgen har farsan lagt falsad plåttak på nybygget. Vädret har varit som det brukar i april så ett gemensamt beslut har tagits om att gamla husets tak byts ut efter att några av väggarna är på plats. Hela utbyggnaden har klätts i plåt och det som inte hanns med var taknockens falsning. I Finland kallar man falsningen av taknocken för "harjasauma". Farsan berättade att när han var ung plåtslagare i Finland kallades "harjasauma" även för "rahasauma" vilket direkt översatt blir "pengafalsningen". Det var för att det var det sista man gjorde på taket innan det blev klart och då kunde man vänta sig lön.
Tyska knuten - Saksalainen solmu
Från höger- oikealta katsottuna

Från vänster - vasemmalta katsottuna
På bilderna ovan kan man se att farsan använt sig av tyska knutar i änden. Ingen vanlig teknik i Sverige, utan här använder man oftast vanliga knutar. Farsan tycker att den är snyggare och man slipper små hål i plåten. Tyska knuten används i zinktak som inte tål att man klipper i det. Farsan har även påpekat att tyska knuten han gjort är något modifierad för att passa materialet. För att förstå de tekniska detaljerna av detta bättre, får ni bjuda farsan på en Sauna och en bira, för jag gav upp som den otåliga f d 08 som jag är :o)


Taket har fått en lodrätt droppkant för att undvika att det kommer vatten inåt. Även detta är en snyggare variant av taksprånget. När jag varit uppe o kikat på farsans jobb idag, skäms jag ännu mer för mina sneda spikbleck i stommen. Nu kommer bara vetskapen av dem reta även mig, när jag inser vilket fantastiskt jobb farsan lägger ned på taket. Men sedan är ju inte farsan vilken plåtslagare som helst utan han är en kunglig sådan. Återkommer om detta vid ett senare tillfälle!


Jag är fortfarande utvisad för min fadäs med spikblecken. Så ni kan väl alla gissa att jag fått fortsatt förtroende med vedklyven. Blev i helgen dessutom förpassad till skogsbrynet, så långt bort från bygget som möjligt: För att återfå förtroendet har jag under dagarna två gjort ett utomordentligt jobb med att t o m sortera veden i björk och gran. Farsan var mäkta imponerad när han tog en titt...så nästa helg är jag nog på banan igen :o)

Tänä viikonloppuna faija on saanut peltikaton lisärakennuksen päälle melkein valmiiksi. Ainoa mikä jäi tekemättä on harjasauma. Faija huomautti ettei ollut laiskuutta vaan  sateen tullessa. Suomalaiset peltisepät kun on sokerista tehty! Faija kertoi että kun hän nuorena poikana oli peltiseppä Suomessa niin harjasaumaa sanottiin myös rahasaumaksi. Nimi siitä että kun rahasauma oli valmis oli tilin aika. Päätyyn faija on tehnyt saksalaiset solmut, jota myös voi sanoa yksinkertaiseksi rotanhännäksi. Päätyyn faija on tehnyt tippanokan, kuten kuvissa näkyy. Täytyy myöntää että komea on katto ja faija on aika ammattimies. Eikä mikä peltiseppä tahansa vain oikeen kuninkallinen...mutta siitä enemmän tulevaisuudessa!

Lankkupoika passitettiin tälläkin kertaa puuhommiin niin kauaksi raksalta kuin vain oli jatkojohtoa. Faija oli kyllä hyvin tyytyväinen puukasoihin ja erittäin tyytyväinen siitä että lankkupoika oli jakanut koivut ja kuuset eri kasoihin. Fiilis on hyvä ja toivoa on että lankkupojan paluu oikeen raksahommille tapahtuu jo ensi viikonloppuna! Faija lähti ja taas jaan vanhan mummon sanonnan kun vieraat läksi kylästä: "Rauha on maassa kun Jallu lähti taivaaseen"!

lördag 14 april 2012

Farsan har markerat för taklagsfest


Ett dygns semester i klackskor i storstaden gav farsan gott om tid o jäklas. Vid hemkomsten hade han hängt upp kvasten i taknocken för att uppmärksamma mig på att det är dags för taklagsfest. Ni som följt våra bravader minns kanske att jag avvaktat tills det faktiskt vankas för tak och det är på gång, Kvasten är återfunnen vilket betyder att jag kan hänga på gänget till blåkulla nästa år!


Som jag redan nämnt så hade farsan en del att anmärka på om plankpojkens initiativ medans han var en vecka i storstaden. Tydligen så har plankpojken spikat upp spikblecken lika rakt som han pinkar springandes. Jag tycker egentligen inte att det gör så mycket eftersom de inte syns när innertaket är på. Farsan håller med men uttrycker att det sticker i ögonen eftersom man vet att de är på sniskan. Även farsan har glömt vår överenskommelse,för han sa inte ett ord om att jag dansat på takstolarna utan en partner.

Sågen hade farsan fixat utan vidare diskussioner.

Däremot tyckte han att jag gjort ett bra jobb med veden under veckan, men de var inte staplade på rätt sätt. Då kan jag tala om för er att björkved ska staplas med barken nedåt för att torka ordentligt. vi kom överens om att jag inte behöver stapla om några kubik ved...utan det löser sig ändå. Solen skiner i Dalaskogarna!


Som sagt, plåttaket är på gång och min finska ledarstil har redan fått ett par törnar. Efter veckans missöden fick plankpojken inte tjänsten som plåtnisse utan degraderades till skogen och mer jobb med veden. Farsan och morsan vill också ha värme i sin stuga i vinter. Borta är de långa arbetsdagarna och rasterna är tillbaka. Farsan och jag har till och med vilat på lunchen som min mormor var förespråkare för när hon levde. Vilar man inte på maten så tror den att den hamnat i magen på en tiggare.

Raksalla on taas täysi meno päällä. Kun tulin takaisin pääkaupungista niin harja löytyi katolta harjakaisten merkiksi. Pakko ne on pitää lähiaikoina kun faija on alkanut laittamaan peltikattoa. Ilman mutinoita ei lankkupoika päässyt viikon töistä. Oli niin paljon mutisemista että sahan loukkuun jääminen meni faijalta ohi kokonaan. Kynnet mitkä olin raksalle naulannut oli faijan mielestä sen verran vinot että oltaisi kusten juostu. Vaikka ne ei tule valmiissa talossa näkymään, faijan mielestä pistää silmään kun sen tietää että ne on vinossa. Lankkupoika oli raksalla hyvin nöyrä tänään eikä pahemmin käyttänyt suomalaista tyyliä johtaa raksaa. Faija on meinaan myös huomauttanut halkokasasta jossa koivut tarvisi pinota tuohet alaspäin, jotta halot kuivaisi. Ei toki tarvinnut uusia parin päivän työtä kun faija meinasi että kyllä se siitä kuivaa kumminkin. Lankkupoika tietää seuraavalla kerralla miten tarvisi tehdä... Niin kuin jo mainitsin faija on tehnyt peltikattoa ja lankkupoika ei saanut tällä kertaa töitä peltipoikana. Lankkupoika sai nöyränä kaverina jatkaa puuhia halkojen teossa. Rastit on yhdessä vietetty ja on jopa pidetty ruokalevot. Mummo sano aina kun eli että jos ruuan päälle ei lepää niin se luulee että on joutunut kerjäläisen mahaan!

fredag 6 april 2012

Management by perkele!


Eftersom sågen tackade för sig igår var det dags att uppta arbetet med inredningsdetaljerna till huset. Det var plädarna till biblioteket som färdigställdes och färgskalan kommer att vara i mustiga beiga och bruna toner. Självklart var chefen på plats för att detaljstyra arbetet. Känner att jag börjar tappa kontrollen och att chefen och farsan har blivit lite väl uppnosiga. Från och med imorgon kommer jag att styra bygget enligt den finska ledarskapsfilosofin: Management by perkele. Detta betyder att jag kommer att  kräva omedelbar och ovillkorlig lydnad. Det kan bli högljutt språk, svordomar (därav perkele, en vanlig finsk svordom) och indragna bonusar. Från och med imorgon förväntar jag mig att varken farsen eller chefen frågasätter vad som skall göras och att det går snabbt. Optimisten är tillbaka, byggtiden ska kortas ned till 2013-2014. Återstår att se vad konsekvenserna blir av min nya ledarskapsstil. Varför jag börjar först imorgon är mycket enkel: Först måste jag krypa till korset och erkänna gårdagens fadäs med sågen. Tänkte först skylla på chefen som mer eller mindre är ett kutym i detta land, men mitt finska jag känner inte riktigt att det skulle få önskat resultat, d v s mindre svordomar.


Trots detaljstyrningen har det blivit två virkade plädar till biblioteket. Ena pläden har jag virkat av en stor mormorsruta och andra pläden består av sex mormorsrutor som jag virkat ihop. Plädar som är virkade av mormorsrutor är gamla klassiker och finns i många hem. Förr i tiden tog man vara på restgarner genom att virka mormorsrutor och jag har ju mitt hjärta i att ta vara på allt. Just dessa plädar har jag dock köpt garnet till för att få rätt färgskala. Mormorsrutan kan göras i varierande storlek och lätta instruktioner finns på internet. Bara att sätta igång!


Självklart behöver inredningen gårdens signum och vad passar bättre än ekorrbacken här ute i skogen.


En mustig chokladkaka har jag vispat ihop på morgonen. kom på att jag skulle bidra med förrätt och efterrätt till middagen. kantarellpajen gjordes igår. Chokladkakan är en simpel kaka där jag använt mörk choklad istället för kakao. För att piffa upp smakerna har den smaksatts med chilipulver och mörkt rom. Eftersom det är fest, har jag inte snålat på rommen och haft den i glasyren också. Då farsan är på plats, för att ta ställningarna är det dags för mig att dra på klackarna. Ikväll kommer jag att träna på andra sidor av min finkhet, jag tror ni vet vad jag menar.... Etikettsexperten Miss Manners från Amerika sa en gång: " Vi föds alla charmerande, friska och spontana och måste civiliseras innan vi passar i sällskapslivet." Med dessa ord spottar jag ut tuggtobaken, skakar av mig sågspånen och tar en raggardusch innan jag drar. Hoppas ni får en glad påsk allihopa! Kramen bjuder jag på eftersom jag fortfarande är mitt mesiga jag!

Pomo on todenteolla ruvennut pomotteleen vähän liikaa kun sillä on jo mielipiteitä sisustuksesta. Ajattelen että tarvii taas ottaa ohjat käteen huomisesta lähtien ja tällä raksalla otetaan vanha kunnon suomalainen tyyli ohjata toimintaa: Management by perkele! Siinä tehdään töitä eikä turhia mutista!

Kaksi vanhanaikaista vilttiä olen tänä talvena virkannut tulevaan kirjastoon. Olen virkannut viltit mummonruuduista, toinen viltti on yhdestä isosta ruudusta ja toiseen vilttiin olen virkannut yhteen kuusi pienempää ruutua. Ilman muuta olen teettänyt talolle oman merkkinsä ja mikäs sen parempi kuin oravamäki täällä metsässä. Nyt on aika pakata auto ja menoksi pääsiäisillallisille. Jälkiruuaksi vispasin kokoon suklaakakun joka on maustettu chilipulverilla ja tummalla rommilla. Eturuoka ja jälkiruoka on siis tehty. Eturuuaksi tein jo eilen piirakan vahveroista. Illalla harjoittelen näitä aivan toisenlaisia suomalaisia piirteitä että talonrakentaminen jää huomiseen. Hyvää pääsiäistä kaikki!

torsdag 5 april 2012

Ett fordon för skogsbruk och kantareller från Östergötland


Dagen har tillbringats med att hämta ved från otillgängliga ställen i skogen. För en gångs skull har farsan köpt en bil som jag har användning för. Familjen och våra bilar skulle man kunna skriva en egen blogg om, men tror jag avstår. Mottot är att bilarna alltid betalas med kronor och ören. Många gånger har morsan fått skämmas för farsans bil, men denna hör till definitivt till de bästa. Farsan får alla gånger låna min bil åtminstone när jag behöver ratta runt på markerna.


När farsan är borta håller chefen koll på mig. Båda är duktiga på att delegera, men chefen är snäppet värre på att kontrollera händelserna. Vet inte om jag arbetat för länge med veden och börjar se spöken. Men anar oråd om att farsan och chefen konspirerar för att ha koll på vad jag gör.


Efter tio timmars arbete med att hämta och klyva ved såg jag en ljusning i att bli klar med veden i påsk. Då bestämde sig sågen för att ge upp samarbetet. Farsan kommer att vara överlycklig imorgon när han dyker upp. Ordentlig som jag är har jag fixat lite jobb till han i påsk. Han slipper vara sysslolös medans jag slår klackarna i taket i huvudstaden. Tänkte ta en sväng på takstolarna igen, men bestämde mig för att avstå. Sågen kräver nog med förklaringar då farsan dyker upp....


Imorgon blir det några timmars arbete med veden innan det blir dags att snofsa upp sig till årets första lediga kväll.Tidsoptimist som jag är har jag lovat ta med mig både förrätt och efterrätt till middagen. Ibland är gudarna med mig, tur att sågen gav upp och jag faktiskt fick tid att laga en kantarellpaj till förrätt. Enkel pajdeg på smör, mjöl, vatten och lite olivolja. Fyllningen består av kantareller plockade i Östergötland, creme fraiche, lök, vitlök och västerbottenost. Lite äggstanning för att binda ihop pajen. Östergötska kantareller i en paj från Dalarna krävde lite konjak i fyllningen, om inte annat så för att dölja kantarellernas ursprung och dialekt ;o)


Kerrankin on faijalla auto mistä mullakin on hyötyä. Koko päivä on vierähtänyt puitten hakemisessa ja halkojen teossa kunnes saha kiitti ittestään. Mutta on se hyvä että olen taas hommannut ylimääräistä tekemistä faijalle pääsiäiseksi. Huomenna on tämän vuoden ensimmäinen kunnon vapaa mikä vietetään illallisilla hyvässä seurassa. Ajasta kun mulla ei ole pulaa lupasin tehdä alkuruuan ja jälkiruuan illallisille. Alkuruuasta tuli piirakka vahveroista jotka olen kerännyt eteläruotsista. Piirakan pohja on tehty jauhoista , voista ja vähän vettä ja oliiviöljyä. Sisällys on vahveroita, sipulia, valkosipulia, creme fraiche ja juustoa. Vähän oli pakko lisätä konjakkia vahveroitten maun nostamiseksi ja eteläruotsin murteen piilottamiseksi...Hyvää pääsiäistä kaikki!!! Suurkaupunkiin tarvii lähteä autolla kun luuta on hukassa....

onsdag 4 april 2012

Dansat tango i otakt...på takstolarna


Byggchefen körde upp mig ur sängen klockan 06.00 i morse genom att klösa mig i hårbotten. När jag klivit ut till hallen för att släppa ut tyrannen hade han snott kudden och såg inte ut att vilja släppa den i första taget. Det var bara att dra på sig byggbrallorna och ge sig ut i morgonsolen. Ett par timmars arbete med veden innan jag ledsnade på både sågen och klyven.


Återigen har ett historiskt datum noterats när höstens överenskommelse med farsan bröts om att inte klättra på bygget om den andre inte är på plats. Gamla talesättet om när katten är borta dansar råttorna på bordet...Tolkningen blir; när farsan drar till huvudstaden dansar finskan på takstolarna...Det känns ju fånigt att skriva en blogg om att bygga hus, när bygget stått still i vinter. Vårsolen gav mig sug efter att ta en titt om det fanns något att spika eller skruva. Väl däruppe insåg jag att dagens historiska datum kommer att vara inofficiellt då farsan redan måste ha brutit mot avtalet.


Väl uppe på takstolarna insåg jag att de behövde stabiliseras, så ned igen för att hämta spikbleck, ankarspik och och en hammare och sedan var det bara att sätta igång. Förr i tiden laxade man knutarna, d v s man man fällde in virke i varandra och på det sättet var stommen självbärande och man kom undan med små spikmängder. Ett modernare sätt är att använda spikbleck som spikas fast med ankarspik eller skruvas fast med motsvarande skruv. När jag och farsan tog beslut om att köpa ankarspik, som är något billigare, baserades beslutet på farsans motivering. Det finns ingen anledning att använda skruv eftersom stommen aldrig kommer att rivas...Finskt självförtroende och ytterligare ett bevis på att det är en bunker vi bygger :o)


Efter väl utfört arbete, var det dags att dansa ett par våningar nedåt. En större utmaning än att klättra uppåt. Gick bra, är hel, inte så ren, med andra ord har jag både stickor i fingrarna och skit under naglarna. Allt i sin ordning med plankpojken igen. Jag har tidigare nämnt att man ska kunna standarddanser som finne och de kunskaperna är än så länge bristfälliga. Såg att Lets dance börjat och tänkte att jag kanske kan få en inbjudan nästa år eftersom jag numera driver en succeblogg :o) Tyvärr såg jag inte första programmet då jag var hemma och fönstershoppade. Och ja, för er som undrar, jag är 100% finne och Finland är 100% hemma.

Har undrat många gånger varför känslan är så stark hos mig. Kan inte svara på det, men du kan väcka mig närsom och jag drar den korta versionen av historiska datum som präglat Finland och säkerligen mig. Finland tillhörde Sverige 1249- 1809, Nöteborgsfördraget 1323, fredsöverenskommelse mellan Novgorod och Sverige. Finlands tid under Ryssland mellan 1809-1917 och sedan självständiga Finland 6 december 1917. Med andra ord fyller Finland 100 år den 6 december 2017, vore häftigt att få huset klart för invigning denna dag. För ska vi vara riktigt ärliga så känns 2015 väldigt optimistiskt även för mig, jag menar, åtminstone med denna byggtakt.

Raksan pomo kynsi mut ylös sängystä kuudelta aamulla ja pölli tyynyn. Ei ollut sen näkönen että antaisi sen takaisin joten vedin työpöksyt jalkaan ja menoksi. Muutaman tunnin puuhommien jälkeen kypsyin ja ajattelin kurkata raksalle ja katsoa jos löytyisi hommia. Löyty rungon vakauttamista ja siihen käytin kynsiä ja ankkurinauloja. Valitsimme faijan kanssa ankkurinaulat ruuvien siasta koska tämä runko pysyy pystyssä. Naulat on marginaalisesti vähän halvemmat. Jos olette pysynät raksalla mukana tiedätte että mulla ja faijalla on syksyinen sopimus ettei olla raksalla jos toinen ei ole paikalla. Mutta olettehan kuullut sanonnan kissasta joka lähti reissuun ja hiiret tanssii pöydällä. Tällä raksalla on faija lähtenyt pääkaupunkiin ja lankkupoika tanssii kattotuoleilla. Vähän epätahtia tultiin alas mutta kaikki paikat on kunnossa. Tikkuja on sormissa ja paskaa kynsien alla niinkuin pitääkin. Luulin että tästä olisi tullut seuraava historiallinen päivämäärä kun faijan ja mun sopimus ratkesi, mutta kattotuoleilla totesin että faija sen jo on kerinnyt katkaisemaan. Ruotsalaisille olen kertonut suomen historian muista tärkesitä vuosiluvuista kuten, pähkinäsaaren rauhanraja 1323, aika ruotsin alla vuoteen 1809 ja sitten Venäjan alla vuoteen 1917. Niinkuin kaikki tiedämme Suomi viettää 100-vuotis päivää 6 joukukuuta 2017. Olisi hieno asia jos talo olisi samana päivänä valmis ja päästäisiin jakamaan syntymäpäivää. Olen optimisti mutta tällä raksavauhdilla talosta ei tule valmista 2015 niin kuin suunnitelmissa.

tisdag 3 april 2012

Varken skit under naglarna eller stickor i fingret idag.


Återigen, älskar att bo på landsbygden där folk har lite koll på vad jag gör. Hann inte mer än börja klyva veden till uppvärmingen av huset i vinter, då telefonen ringde. Det var min frisör som erbjöd mig en återbudstid. Tackade och tog emot, eftersom jag inte varit där på ett tag och insåg att utväxten passerat öronen. Det är inte första gången byn har bättre koll på vad jag gör än vad jag har. Då jag fått nycklarna till huset och smet in på byhandeln, gratulerades jag för att ha köpt huset och allt detta innan jag skådat underverket själv. Jag köpte aldrig huset för husets skull, utan för läget och livsstilsförändringen köpet medförde! Stenkoll har man på bygden, lite annat än att bo i en förort i storstaden. Där kände man grannarna som man mötte i hissen, mycket tack vare att jag låter munnen gå för jämnan. Ibland fick man en och annan förvånad blick när man hälsade. Eftersom jag är en rejäl finska och lantlolla av rang (i lyxförpackning :o)), är hela jag ett stort leende om grannens gardiner rör sig när jag kryper hemåt på morgonkvisten. Vem fasiken vill vara osynlig och anonym i dagens samhälle?


Extra kul var det att frisören ringde idag. I helgen ska jag dra på mig klackarna och fira in påsken med kamraterna i storstaden. Eftersom jag mest knallat runt i inte alltför sexiga skyddsstövlar, funderade jag över balansen i högklackat...Efter att ha testat, insåg jag till min stora lycka, att jag har några dagar på mig att träna på de riktigt  höga höjderna igen. Idag, kan jag meddela, har huset dammsugits med stil....i högklackat. Om ni satte kaffet i fel strupe så behöver ni inte oroa er för golven, det är renovering så golven ska ändå bytas ut 2015....

Med andra ord fortskrider inte bygget med stormsteg, då pensionerade farsan återigen vikarierar på på sitt gamla jobb och med lön dessutom...Jag får fortsätta med veden och lite annat smått och gott tills han är tillbaka. Jag har ju överenskommelsen att ta hänsyn till, att inte klättra på bygget när han inte är på plats. Eftersom han är borta hela veckan och jag har semester får vi se hur det går med dealen. Det man inte vet lider man inte av, eller hur var det nu?


Dags att ta på sig filttofflorna och sätta sig i soffan och virka inredning. En viktig bit, även om det känns lite åsidosatt i projektet. Det bästa med denna dagen är, att när jag kryper till kojs ikväll, har jag varken skit under naglarna eller stickor i fingrarna. Leendet är lite ledsamt eftersom Dalarnas stolthet Leksands IF inte återfinns i elitserien nästa vinter heller.

Työpäivä alkoi taas puutöillä kun faija on paremmissa tienisteissä vanhalla työpaikallaan. Meillähän on vanha syksyinen diili ettei kiivetä raksalla jos toinen ei ole paikalla. Loma kun mulla on, niin saa nähdä jos diili pitää koko viikon. Kyllä näihin puutöihinkin vähänajan päästä kypsyy ja eikös ole sanonta meillä kunnon suomalaisperheillä, että mistä ei tiedetä ei murehdita. En päässyt puuhommissa pitkälle ennenkuin kampaajani soitti ja tarjosi iltapäivällä ajan. Silmäys peiliin ja menoksi, viikonloppuna kun on tarkoitus vetää korkkarit jalkaan ja lähteä bileihin pääkaupunkiin asti. Korkkarit ei ole jalassa ollut vähään aikaan niin testasin tasa-painoa ja samalla imuroittin talon. Eli kerrankin kaupunkilaistyyliin ja minun onneksi on vielä muutama päivä harjoitella kunnon korkeusksia! Loppuillaksi vedän kyllä kunnon suomalaiset vilttitossut jalkaan ja alan virkkaamaan sisustusta tulevaan kirjastoon. Tänä yönä menen maate ilman likaa kynsien alla ja tikkuja sormissa ja odotellen huomista työpäivää. Huomenna jää puhelin sängyn viereen soimaan päiväksi ettei tule turhia kaktoksia.

måndag 2 april 2012

Sparat lagom svårt arbete till nästa besök från huvudstaden


Från soluppgången till solnedgången har jag idag haft sällskap av vedklyven. Glamouröst värre, ordentligt påklädd i yllebyxor och toppluva. Dagsverket har dock resulterat i att veden är färdig inför vinterns bastubad. Högen räcker till många sköna och avkopplande stunder i en riktigt het Sauna och kan berätta att det ska bastas ikväll också. Kommer att göra gott efter dagens ryggpass med veden. För ni har väl hört finska ordspråket: " Om tjära, brännvin eller bastu inte hjälper, så är döden nära." Räknar med att vara befriad från träningsvärk imorgon.

Får väl en och annan gliring då veden inte är snyggt upptravad inför vintern. Var lugna, detta var bara första anhalten för veden till saunan. Tänkte att jag behöver spara lagom svåra uppgifter till 08:rnas nästa besök i Dalaskogarna. Då kommer veden travas i snygga rader närmare Saunan.


Kvällen inleddes med för en gångs skull trevligt sällskap till middagen. En fantastisk påminnelse om hur bra jag faktiskt har det :o) Nu är det dags och ge sig för ikväll, det är dags för en timme med en fantastisk idrottsman, Zlatan. Boknörd som jag är så kan jag varmt rekommendera boken om honom.

Kymmenen tuntia on tänään vietetty saunapuitten halkoamisessa. Kuten näette pino ei ole aivan suorissa riveissä. Taktisesti jätetty kasaan kuivaamaan. Tarviihan Tukholmalaisystävät jotain tekemistä kun seuraavan kerran tulevat käymään :o) Selkätreeniä on saatu kun puutöitä on koko päivä tehty. Huomenna voi paikat vähän pingoittaa mutta kai olette kuullut kotimaisen sanonnan: "Jos terva, viina tai sauna ei auta, niin kuolema on lähellä": Että huomenna on taas uusi päivä, tänään saunotaan ja otetaan lasi punkkua loman kunniaksi. Sain takapihalla seuraa sopivasti illalliselle ja heti tuli tyytyväinen olo kun olen valinnut asumisen täällä metsäkulmilla. Nyt tarvitsee sulkea tietokone ja katsoa tunnin haastattelu ruotsin tällä hetkellä suurimman jalkapallotähden, Zlatanin, kanssa. Lukutoukka kun olen vapaa-ajalla voin lämpimästi suositella kirjaa hänestä!

söndag 1 april 2012

Fönstershoppat i fäderneslandet


Äntligen har mina fönster hämtats från fäderneslandet för att monteras i huset i Dalaskogarna. Då kan man fråga sig varför man väljer att hämta fönster i grannlandet. God kvalitet till ett bra pris och det bästa, de kan köpas utan montering. Har man antagit utmaningen att bygga hus från grunden så ska man bygga huset från grunden. Vi fick gott om tid tillsammans, farsan och jag och som alltid har vi filosoferat en del. Vi har snackat om varför det heter fädernesland och modersmål. Då ingen av oss är några mästare på lingvistik avslutade farsan konversationen med att småskrattande konstatera att jämställdheten redan fanns på Väinämöisens tid, fädernesland och modersmål.... Väinämöinen är förmodligen den viktigaste hjälten i finsk mytologi. Han var son till Luonnotar i Kalevala, som är finskt nationalepos, samlat av Elias Lönnrot på 1800-talet. Texterna är upptecknade, muntliga berättelser i versform och handlar om maktkampen mellan det mörka Pohjola och det ljusa Kalevala. Är man finne ska man ha läst Kalevala, eller åtminstone ha koll på att den finns...



Som jag tidigare nämnt så är hårt arbete inget som skrämmer oss finnar. Arbetet går desto bättre om man kan vinna någon krona på kuppen. Med tanke på en fantastiskt tur med Euro-kursen, en envis farsa och en farbror som engagerat sig österut så kom jag billigt undan. Jag har inte exakt koll på hur mycket han engagerat sig, men en fin rabatt fick jag utan att ha förhandlat om det. Där är jag tyvärr lite för svensk fortfarande, betalar vad som begärs utan att pruta. För i Finland kan man pruta om det mesta har släkten lärt mig. Självklart har jag bjudit farbror med fru till taklagsfesten, som tack för hans insats med att samordna fönster till huset. Frun hans tror att det krävs övertalningsförmåga och trodde att jag skulle satsa på att få farbror till inflyttningsfesten. När jag tänkte att det är så långt dit, typ 2015 skrattade farbror bara: "Voi, voi, jag har byggt på mitt hus i 25 år...."


Efter att bilen var lastad var det dags att bege sig till hamnen för att ta sig över havet till Sverige igen. Jag fick mycket strikta order om att jag inte skulle handla med mig finska delikatesser eftersom det saknades plats i bilen. Trots instruktionerna lyckades jag smuggla med mig en och annan godbit "utan att farsan märkte det". Har laddat upp med finska smaksensationer i flytande form, från finska Alko, till taklagsfesten, korv och kaffe som jag alltid hämtar från "hemlandet" och en hel del härligt garn som ska bli sköna plädar till bland annat mitt bibliotek :o)

Fönsterbackarna var inte helt lätta, insåg både jag och farsan under resans gång. Vilken tur att han fortsätter att vikariera på sitt gamla jobb vid behov, så dit for vi för att låna en lastbil med kran. Såhär dags under resans gång trodde jag att farsan fortfarande tyckte att trippen var lite rolig. Han fick ju köra en massa roliga truckar och kranar. Rätt gissat kamrater, jag fick inte prova på att sitta bakom spakarna!


Nästa anhalt blev att åka till farsan och morsan för att lasta över fönster från lastbilen till släpvagnen. Sedan var det äntligen dags att fara hemåt till Dalaskogarna. I bilen mot Dalarna konstaterar farsas att det var lite "hawaiistuk" över resan....Jag försökte dra till med allt positivt med resan, fönster hemifrån, utan montering så vi får montera själv, bra pris och fönster som håller under min livstid. Alla argument jag rabblade upp var argument som farsan kommit med, för att övertala mig att hämta rutorna från Finland överhuvudtaget. Efter att han klämt fram att firman kunde ha fraktat rutorna hem, blundade jag och tog en tupplur.

Niin kuin kuvista näkyy niin palasin kotimaahan ikkunaostoksille. Mikäs siinä, sain hyvät ikkunat hyvään hintaan, suku eli setä järjesteli ja minä lellittynä entisenä kaupunkirottana vain maksoin. Kaikki hyvin näin. Sain muutaman päivän faijan kanssa ja kerittiin pohtia monet tärkeät asiat. Esimerkiksi mietittin isänmaata ja äidinkieltä sanoina. Kielitiede ei ole kummankaan vahvuus mutta faija totesi naurahtaen että jo Väinämösisen aikan oli tasa-arvo kun sillon jo oli isänmaa ja äidinkieli käytössä. En perehdy asiaan sen enempää, totean että tämä on meidän perheen huumoria ja sanottu pilke silmällä. Tämä on jälleen kerran mun ja faijan raksablogi eikä mikään keskustelupaikka tasa-arvosta ;o)

Setä oli vissiin hommannut mulle paremman hinnan kun tilaus kertoi, minä kun olen sen verran ruottalaistunut etten kehtaa tinkaa. Setä tarvitsi tästä hyvästä kutsun harjakaisiin vaimon kanssa. Vaimo kyllä tuumi että äijää on vaikea saada liikkeelle, mutta vähän ympäripuhumisella ehkä tupareihin. Mietin vaan tätä talon valmistusta ja tupareitten pitämisistä kun faija puhuu ensi vuodesta, minä faijan ja oman aikataulun tuntiessa positiivisesti ajattelen 2015 valmistumista. Setä naureskeli vaan ja totesi: Voi,voi minä olen rakentanut omaa taloa 25 vuotta....

Ikkunat on lastattu autosta toiseen mutta on vihdoinkin kotona. Viimisen lastauksen jälkeen, eli kun ikkunat oli perä-kärryssä ja olimme matkalla kotiini, totesin että hyvä reissuhan tämä oli. Kerkisin serkkutytön kanssa ottamaan lasin viiniä, lukea iltasadun kummitytölle ja hänen pikkusiskolle. Sain pari raksatotuutta sedältä  ja oppisin tädiltä uuden kala-kastikkeen. Päivän huippu oli kummitytön hymy kun oli saanut ensimmäisen joukkuemitalin ryhmävoimistelusta ja sain myös hyvät väkevät tuleviin harjakaisiin suomen Alkosta. Faija katsahti ja totesi että kyllä tämä aika Hawaii-toimintaa oli koko reissu. Rankka homma oli, mutta kuten aikaisemmin olen jo sanonut niin kunnon suomalainen ei kovasta työstä valita! Kun faija sitten kertoi että ikkunat olisi saanut kotiin asti eikä varmaan olisi maksanut montaa ylimääräistä kruunua suljin silmät ja otin nokoset!