Jag har fått frågor om huset är klart eftersom inläggen har sinat. Så är inte fallet, bygget har bara tagit en välbehövlig vintervila. I ett hus på landet, med tillhörande mark finns annat att göra förutom att bygga till och göra fint. Sedan har farsan påtalat behovet av att börja planera inför nästa vinterns uppvärming av huset. I byggandet har jag avancerat så till vida att jag har köpt in takplåten, både till nya och gamla delen. Plåten är klar att läggas så fort det blir lite varmare väder. Timmermannen som snart kommer att refereras till som plåtslagaren påstår dock att det även läggs tak i norden under vintertid. Jag ska ta ett par dagar och fundera på vad han menar. Jag har även lagt in en beställning av fönster och de kommer att hämtas från mitt kära hemland i öster.
Efter att ha tagit en skotertur på markerna blev det väldigt tydligt för denna f d 08 att stormen Emil lämnat spår efter sig i skogen. Det positiva är att Emil fixat med ved till flera vintrar framöver. Måste erkänna att jag aldrig hört talas om rotvältor, granbarkborrar och blånadssvamp innan skogsstyrelsen korresponderade information till mig om mitt ansvar som skogsägare. Det jag förstått är att jag inte kan ta reda på veden när jag vill, utan det ska göras nu. Granbarkborren är en 4-5 mm lång skalbagge som angriper träd och virke som lämnats kvar i skogen. Den har sin svärmningstid från april-juni och för med sig blånadssvamp som snabbt infekterar veden och försämrar dess kvalité. Om det finns fler nya skogsägare som tittar in på min blogg kan jag rekommendera deras hemsida, http://www.skogsstyrelsen.se/ . Där får ni garanterat reda på allt ni måste göra och borde göra!
Då jag köpte huset anmälde jag mig till en nybörjarkurs för nyblivna skogsägare, som anordnades av skogsstyrelsen. Full av entusiasm och förväntan för att lära mig mer av skogsvård och träffa likar i min nya hemkommun dansade jag in på utbildningen i mina nyförvärvade klackar. Såhär i efterhand kanske inte så genomtänkt klädsel, men vad fasiken jag kom ifrån ett viktigt möte på mitt nya kontorsjobb...Resten av kursdeltagarna var (hmmm..uhum, ursäkta mig) gubbar med armarna i kors som definitivt inte steppade omkring i stiletterna. Första dagen var det lärorik teori som varvades med gubbarnas gnäll över 08:or som kom och köpte upp skog eller fick ärva skog utan att ha en aning om vad de gjorde. Jag kände mig lite träffad och jag lovar att jag kände av varenda sticka på den obekväma klappstolen jag satt i. Andra kursdagen spenderas i grupp i skogen. Jag har aldrig varit mer tacksam för att ha lärt mig skillnaden på en gran och en tall och som bonus kände jag igen en. Sedan kan vi säga att 08:n var den enda i skogen som var klädd i en jacka från Fjällräven som matchades ihop med ett par blommiga stövlar från Marimekko.
Nu är det dags att börja bygga ytterväggar och fortsätta med att isolera inifrån. Detta kan tydligen göras trots att det är 20 minus ute eftersom bygget har belysning...ytterligare ett uttalande av farsan/timmermannen som tål att tänkas på ett par dagar.
Raksa on ollut vähän niinkuin talviunilla. Ikkunat kylläkin on tilattu ja tullaan oikein kotimaasta hakemaan. Kattopellit on valmistettu ja raksalla nätisti kasassa, odottelemassa paikalle pääsyä. Timpurista tehdään kohtapian peltiseppä, mutta odottelemme mukavampia ilmoja. Peltiseppä kyllä oli sitä mieltä että kyllä niitä kattoja on ennenkin tehty talvisajalla.
Viime viikonloppuna olin skootterin kanssa tutkimassa Eemeli-myrskyn jälkiä metsässä. Myrsky oli tehnyt tuhojaan ja totesimme faijan kanssa että saamme lähteä muutamaksi viikoksi metsähommiin. Metsä tarvii siivota kaatuneilta puilta jotta kuusen kaarnakuoriaiset ja kirjanpainajatoukat ei pääse tekemään tuhojaan. Ne tuo kuusen sinistymisen mukanaan mikä voi johtaa kuusien ja halkojen pilaantumiseen. En ole suurkaupinkilaisena ikinä kuullut puhuttavan kuusen sinistymisestä sen paremmin kuin kuusen kaarnakuoriaisista ennen kuin muutin tänne metsäkulmille Taalainmaalle.
Kunnon uutena talon- ja metsänomistajana ilmoitin itseni kahden päivän alkeiskurssille metsänhuollossa. Innolla kipittelin korkkareilla kursseille todeten vaatteitten valinnan menneen vähän ohi. Muut osallistujat olivat keski-ikäisiä miehiä, jotka hymyilemättä ilmoitti että suurin ongelma Taalainmaalla on kun suurkaupunkilaiset ostaa tai perii metsää paikallisilta. Ensimmäinen teoriapäivä ryömi ajassa eteenpäin ja voin luvata että tunsin puutuolin jokaisen tikun persuksissani. Toinen päivä vietettiin metsässä ja tämä pimu osasi havupuista tasan kuusen ja männyn. Ei paljon kehumista mutta olin ainoa kenellä oli Marimekon unikkosaappaat jalassa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar