Som att mäta dragspelet med gummisnodd

Denna fredag har jag och farsan fortsatt med att röja skog. Trots att jag köpt in moderiktiga stövlar var det inte tal om att jag skulle få gå loss med motorsågen. Vädret har varit fantastiskt, utöver det har resten av dagen varit en utmaning. När vi tog oss in till skogen stod det en stubbe i vägen. Skotern klarade sig, men släden behöver lite omsorg. Denna gång, ska tilläggas, var det inte jag som körde. Jag vill inte peka finger, men ni som följer våra strapatser kan ju gissa hur det gick till....

Utan släde har jag inte kunnat göra mer än samla ihop meterveden i snygga högar, så dom blir lätta o frakta bort imorgon. Solen har skinit och jag har fyllt på med B-vitaminer. Haft en skön bakåtlutad ställning på skotern och njutit av en semesterdag från kontoret.

I skogen har jag en bred bäck som rinner ned mot tomten. Isen såg stabil ut trots det härliga vädret. Det känns som att vi inte har många dagar o studsa över isen då våren är på ingång. Förhoppningen är att isen håller i helgen, då jag har mycket vindfällda träd på andra sidan.

Vindfällen är inte o leka med. Man behöver bedöma vilka spänningar som finns i stammen, de kan göra så att sågen klämmer fast och stammen slår ut åt något håll. Läser man på om tekniker för hur man tar sig an vindfällen är det inte så konstigt att farsan låtit mig bättra på solbrännan på skotern :o) T o m jag måste erkänna att resultatet hade kunnat bli lasarettet för min del, om jag varit mer aktiv i själva avverkningen. Äventyrlig är jag men inte så dumdristig. För några år sedan vandrade jag GR 20 på Korsika. Det var ett äventyr som heter duga, kamraterna o familjen använder nog uttryck som dumdristig och tillfälligt hjärnsläpp om mig. Efter några års distans till vandringen (som var klättring på många ställen) och efter att kroppen läkt så har jag kanske blivit lite smartare och försiktigare för stunden. Men när skogen är röjd och huset är klart bär det av mot nya äventyr. Ni läsare har så rätt i att envisheten har jag ärvt av farsan!

Vi tog oss an vindfällen på andra sidan bäcken och jag fick ett bra träningspass då jag stötte över meterveden över isen. Vågade inte riskera att isen inte skulle hålla både för mig och stockarna. Inga olyckor, förutom mindre missöden som glömda jackor o bensin, fel motorsåg, trasiga slädar och stubbar som stod i vägen. Som sagt dagen har inte flutit på utan hinder och dagen kunde ha avslutats med ett finskt yogapass...

Både jag och farsan skippade yogan och tog en kaffe istället. Jag har alltid använt ögonmått och då ska ni ha klart för er att jag gör gott kaffe. Farsan tittade på när jag måttade kaffe i muggen och klämde fram ytterligare ett finskt talesätt: "Det där är lika säkert mått som o mäta ett dragspel med en gummisnodd": Eftersom farsan är farsan och jag är jag, tyckte han att han behövde förtydliga talesättet! Gummisnodden är elastisk och dragspelet kan vecklas ut...o så antar jag att ni inte har yogat ikväll...så resultatet av måttet på dragspelet kan ni säkert räkna ut själva....

Tänään olen ottanut lomapäivän konttorihommista jotta saataisiin faijan kanssa kolmen päivän viikonloppu metsähommissa. Tänään ei hommat ole sujunut ongelmitta, matkalla metsään oli kanto vastassa. Reki tarvitsee huomenna huoltoa ennenkuin sillä saa taas halkoja kuskattua. Tällä kertaa en ollut minä syyllinen. Ilman että tarvitsee enemmän mainita asiasta, te lukijat ymmärrätte varmaan että meitä oli kaksi menossa hommin, yksi ajoi ja toinen istu takana. Minä en ajanut. Tänään on ollut vaaralliset hommat lukujärjestyksessä. Pitkiä tuulen kaatamia kuusia on varovasti faija sahaillut. Tuulen kaatamat puut voivat olla oikeita loukkuja koska runko voi olla jännittynyt ja lyödä takaisin kuin jousi. Tämän takia ymmärrätte varmaan, vaikka mulla oli uudet turvasaappat jalassa, en saanut koskea moottorisahaan. Aurinko paistoi ja minä pystyin siitä taas nauttimaan moottorikelkan päällä. Muuten tää päivå ei mennytkään suunnitelmien mukaisesti kun kiljusen herrasväki unohteli kaikennäköistä tarpeellista hommissa kuin bensat autotalliin ja moottorisahakin oli väärä. Päivä meni ja päästin töitten jälkeen kahville. Minä kun keitän kahvia käytän silmämittausta. Faija katseli kun kaadoin kahvia mukiin ja totesi että "Toi sun kahvin mittauskin on kuin mittaisi haitaria kumilangalla". Minä totesin ettei ikinä ole valittanut mausta ja faija vastasi että pelkäsi ettei sais tässä talossa enää kahvia. Faija kun oli päräyttänyt kotiinpäin, totesin että tuo suomalainem yooga olisi tänään maistunut, mutta ei parane kun huomenna on taas uusi työpäivä :o)