Kylan har återvänt till Dalaskogarna

Under helgen har kylan återvänt till Dalaskogarna och vännerna i skogen får svårare att hitta mat. Har matat småfåglarna som har det svårt denna årstid. Fågelbordet har en släkting gjort åt mig för flera år sedan.

Detta är en svår tid även för Bambi i skogen. Har strategiskt lagt mat åt dem vid skogsbrynet så jag kan njuta av dem från vardagsrumsfönstret.

 

 Farsan och jag har under helgen tagit en tur för att kolla vilka utav granarna som ska avverkas under våren, samt kollat av stockarna som ska hämtas och sågas till ved. Farsan har även passat på att visa sågverket som ligger i skogen. Tanken är att det ska användas till innertaket på nedre botten. Tack och lov är det en del snö över sågverket, så att man faktiskt inte ser i vilket skick sågen är. Inser att det kommer att förskjuta tidsplanen ytterligare om vi ska såga till brädorna själv. Farsan tycker att jag är pessimistisk, medans jag tycker snarare att jag talar av erfarenhet....

Här under ser ni brädorna, så får ni en bild av hur innertaket kommer att se ut.

 

Som ni förstår så lämnade farsan bygget med glatt humör under lördagkvällen medans plankpojken inte var lika upprymd. Då skogens vänner hade fått en festmåltid, var det inte mer än rätt att även plankpojken fick en god middag. Blev vitlöksräkor, bröd, saltpotatis på Kanariskt vis och skinka. Skinkan hade jag med mig från Teneriffa tidigare i år.

Viikonloppuna on tullut pakkaset joten olen syöttänyt metsänystäviäni. Faijan kanssa ollaan oltu katsomassa sahaa joka on keväällä tarkoitus ottaa käyttöön. Tarviiko lankkupojan edes mainita että faija on meistä innokkain. Tarkoitus on että keväällä sahataan sisäkatto omasta metsästä. Tämä antoi lankkupojalle miettimistä joten lohduksi tein helpon juhla-aterian lauantain päätökseksi. Kanarialta tuotu kinkku pöytään, suolaperunoita, leipää ja öljyssä paistettuja katkarapuja maustettu valkosipulilla. Nam!