Jag är finne! Detta betyder att jag förväntas kunna dricka en snaps utan att bita av den, kunna dansa standarddanser, sitta i en het bastu utan att gnälla och BYGGA ETT HUS FRÅN GRUNDEN. Bloggen kommer att handla om det, samtidigt som det blir en kärlekshyllning till morsan och farsan samt en massa fantastiska anekdoter från tiden då man byggde hus på riktigt...
Jag är inte bara finne, jag är född och uppvuxen i Stockholm tills jag för ca tre år sedan köpte en jordbruksfastighet långt inne i Dalaskogarna. Ett renoveringsobjekt, men i min fantasi skulle jag leva mera ekologiskt och nära naturen. Jag är nära naturen...det är större chans att jag möter vargen på altanen än att en hunk kommer och lånar socker! Närmaste grannen bor ca 4 km bort...med andra ord en fantastisk livsomställning. Det finns en del att pula med, både på huset, de fyra ekonomibyggnader som finns på tomten, fyra hektar skog och ett hektar tomtmark.
Jag har fått en fantastisk möjlighet till att lära mig den gamla byggkonsten tillsammans med farsan. Han kan bygga hus han och senaste dagarna på bygget har jag insett att jag vill dela med mig av det han lär mig varje dag. Eftersom det hänt en del under de tre år som gått så kommer jag uppdatera varteftersom tiden räcker till. Jag kan nämna att jag haft en grävare här som hjälpt mig med avlopp och trekammarbrunn i betong! En fantastisk investering. När jag köpte huset tyckte jag att det var "charmigt" med en mulltoa. Efter att jag tömt den i nästan tre år och haft ett par översvämningar i samband med tjejmiddagar, så är det befriande att spola ned skiten!
Idag har farsan fortsatt med stommen och jag har fått arbeta som i finskan kallas för "lautapoika". Översatt skulle det kunna vara någon form av hantlangare på bygge, direkt översatt blir det "plankpojke". Farsan har berättat att "lautapoika" var en yrkesgrupp på byggen förr i tiden, som inte finns kvar. Det var grabbarna som langade plank till timmermännen och drog spik ur gammal plank som skulle återanvändas.
Jag har inte bara varit en "lautapoika" utan har även gått lös med kofoten som heter "sorkkarauta" på finska. Jag har rivit yttervägg. Ett hett tips till kommande husbyggare: "Töm skåpen på andra sidan väggen innan ni går lös med kofoten på utsidan". Denna lärdom kostade mig två vinglas och kanske en mobiltelefon.... Jag har en fyrfotad kamrat som sågs spela fotboll med mobilen..så han kan vara delvis skyldig till förlusten. Sågspånen har jag komposterat eftersom det inte var "byggtekniskt" värt att återanvändas. Orsaken är att jag har ett vedeldat hus och modernare isolering håller värme bättre. Det byggtekniska var att det går mycket fortare med modernare isolering.
Tillbyggnaden är på gång på gammalt vis, igår spenderades förmiddagen med att åka till ett antal järnhandlar för att inhandla ett vattenpass som användes i byggen på den gamla goda tiden. Det ska vara en vattenslang med behållare på var sida som har mått. Genom att hålla vattennivån jämn så får man ett rakt hus :o) Behöver jag ens säga att vattenpassen/slangen inte fanns i sortimentet utan nuförtiden så använder man en liten rund sak med laserstråle. Denna inhandlades, trots att farsan sa att "den går inte o använda om solen skiner, då syns inte strålen". Inget höjdarköp, eftersom solen sken i Dalaskogarna idag. Jag försökte pracka på den åt farsan men svaret blev: "Senare kanske". Stommen rätades upp med snöre istället.
Det blev en lång inledning till en blivande blogg! Jag vill påminna läsare om att detta inte är ett försök till en "fixa hemma" blogg utan en hyllning till farsan och hans personliga byggkunskaper. Morsan min kommer också att hyllas framöver eftersom hon bidrar med marktjänsten. Just nu plockar hon röda vinbär så att jag kan bjuda på hemgjort vin på taklagsfesten!
Namnet till bloggen kommer ifrån att ett utav mina sista köp innan flytten till Dalaskogarna var ett par fantastiska remskor a la Jimmy Choo. Icke så användbara i Dalaskogarna, men jag lovar att på taklagsfesten, då slår jag klackarna i taket :o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar